Den v\u00e4nder sig fr\u00e4mst till personal som arbetar inom heldygnsv\u00e5rden i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men passar alla yrkesgrupper som arbetar med psykiatrisk tv\u00e5ngsv\u00e5rd av barn och unga. Rapporten \u00e4r ett v\u00e4rdefullt kunskapsunderlag f\u00f6r yrkesverksamma inom psykisk h\u00e4lsa, suicidprevention samt j\u00e4mlikhets- och r\u00e4ttighetsfr\u00e5gor p\u00e5 kommunal, regional och nationell niv\u00e5. Men befolkningstillv\u00e4xten handlar inte bara om antalet \u2013 \u00e4ven sammans\u00e4ttningen av befolkningen spelar stor roll. H\u00e4r f\u00f6ljer vi trender inom k\u00f6nsf\u00f6rdelning, \u00e5ldersstruktur och civilst\u00e5nd \u2013 faktorer som p\u00e5verkar samh\u00e4llsutvecklingen p\u00e5 djupet. F\u00f6r att se antalet barn en dag s\u00e5 v\u00e4ljer du vecka (rad) och veckodag (kolumn). Hon hade till exempel hand om tre barn p\u00e5 onsdagen i vecka 28.<\/p>\n
Totalt 35 procent av befolkningen (16 \u00e5r eller \u00e4ldre) svarade att de har l\u00e4tta s\u00f6mnbesv\u00e4r och ytterligare 8 procent uppgav sv\u00e5ra s\u00f6mnbesv\u00e4r. Kvinnor uppgav oftare besv\u00e4r \u2013 b\u00e5de l\u00e4tta och sv\u00e5ra \u2013 j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e4n och det g\u00e4llde s\u00e4rskilt de \u00e5ldersgrupper som var 45 \u00e5r och \u00e4ldre (figur 33 och 34). Andelen varierar mellan m\u00e4n och kvinnor och mellan olika \u00e5ldersgrupper (figur 20). Bland m\u00e4n \u00e4r andelen med god h\u00e4lsa h\u00f6gst i \u00e5ldrarna 16\u201329 \u00e5r och 30\u201344 \u00e5r (82 procent) och l\u00e4gst i den \u00e4ldsta \u00e5ldersgruppen (43 procent). Bland kvinnor fanns den h\u00f6gsta respektive l\u00e4gsta andelen i \u00e5ldersgruppen 30\u201344 \u00e5r (79 procent) och 85 \u00e5r eller \u00e4ldre (39 procent). Som framg\u00e5r av figur 20 finns \u00e4ven en betydande skillnad i andelen med god h\u00e4lsa mellan de tv\u00e5 \u00e4ldsta \u00e5ldersgrupperna, 65\u201384 \u00e5r och 85 \u00e5r och \u00e4ldre.<\/p>\n
Koderna X60\u2013X84 anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e4kert fastst\u00e4llda suicid, medan koderna Y10\u2013Y34 anv\u00e4nds f\u00f6r skadeh\u00e4ndelser med oklar avsikt. L\u00e4kare \u00e4r skyldiga att rapportera in uppgifter till patientregistret f\u00f6r varje bes\u00f6k i den specialiserade \u00f6ppenv\u00e5rden och vid slutenv\u00e5rd i samband med utskrivning (12). Diagnoser kodas och inrapporteras enligt det internationella klassifikationssystemet ICD.<\/p>\n
Det kan ocks\u00e5 leda till en \u00f6kande andel \u00e4ldre personer med komplexa v\u00e5rdbehov. Utmaningen handlar b\u00e5de om att det beh\u00f6ver finnas tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga som arbetar inom v\u00e5rden och omsorgen f\u00f6r \u00e4ldre personer, och att de har r\u00e4tt kompetens f\u00f6r att m\u00f6ta \u00e4ldre personers behov. Personer 85 \u00e5r och \u00e4ldre uppvisar stora variationer i hur suicidtalet har utvecklats \u00f6ver tid, vilket s\u00e4rskilt g\u00e4ller f\u00f6r m\u00e4n (figur 56). En bidragande faktor \u00e4r att \u00e5ldersgruppen best\u00e5r av f\u00e5 individer, vilket inneb\u00e4r att n\u00e5got fler eller f\u00e4rre suicid f\u00e5r stor effekt p\u00e5 suicidtalet. K\u00e4nnetecknande f\u00f6r m\u00e4n i denna \u00e5lder \u00e4r dock att suicidtalen ligger betydligt h\u00f6gre \u00e4n bland m\u00e4n i andra \u00e5ldersgrupper. B\u00e5de nationellt och internationellt brukar suicidstatistik redovisas fr\u00e5n 15 \u00e5r och upp\u00e5t.<\/p>\n
Det p\u00e5g\u00e5r cirka 80 olika arbeten hos oss p\u00e5 omr\u00e5det, varav m\u00e5nga regeringsuppdrag. Folkh\u00e4lsomyndigheten menar att samh\u00e4llet arbetar aktivt f\u00f6r att minska dessa klyftor genom riktade insatser inom utsatta omr\u00e5den. SKR \u00e4r en medlems- och arbetsgivarorganisation f\u00f6r landets alla kommuner och regioner. Vi \u00e4r en politiskt styrd organisation och v\u00e5r styrelse best\u00e5r av f\u00f6rtroendevalda kungaslottetsverige.se<\/a> fr\u00e5n kommuner och regioner. \u00c5rets rapporter med fokus p\u00e5 tillg\u00e4nglighet i BUP, distansv\u00e5rd i vuxenpsykiatrin och utveckling inom r\u00e4ttspsykiatrin.<\/p>\n Psykisk h\u00e4lsa \u00e4r ett \u00e4mne som de flesta av oss kan relatera till. Den varierar naturligt genom livet och p\u00e5verkas av bland annat v\u00e5ra upplevelser och v\u00e5r omgivning. Psykisk h\u00e4lsa \u00e4r ett brett omr\u00e5de och omfattar allt fr\u00e5n psykiskt v\u00e4lbefinnande till psykiatriska tillst\u00e5nd och suicid. H\u00e4r kan du med hj\u00e4lp av v\u00e5rt webbaserade verktyg f\u00f6lja utvecklingen av psykisk h\u00e4lsa och suicid med hj\u00e4lp av r\u00f6rlig grafik p\u00e5 l\u00e4ns- och kommunniv\u00e5. Verktyget g\u00f6r statistiken mer l\u00e4ttillg\u00e4nglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller anv\u00e4nda den i en presentation. Det kan handla om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar inom till exempel skola och arbetsmarknad, som lett till att barn och unga upplever \u00f6kad stress och m\u00e5r s\u00e4mre psykiskt.<\/p>\n Detta inneb\u00e4r att bilden i vissa avseenden blir mer komplex och ibland motstridig, medan man i andra fall kan sk\u00f6nja tydliga m\u00f6nster. Andel m\u00e4n och kvinnor som svarar att de tror att olika psykiatriska tillst\u00e5nd och symtom \u00e4r orsakade av personen sj\u00e4lv 2024. Andel av befolkningen 18\u201384 \u00e5r som svarar att de tror att psykisk oh\u00e4lsa g\u00f6r det sv\u00e5rare inom olika livsomr\u00e5den, 2024.<\/p>\n F\u00f6r andra tillst\u00e5nd som depression och stressrelaterad oh\u00e4lsa varierar andelen mellan 22 och 26 procent. De flesta i Sverige tror att psykisk oh\u00e4lsa g\u00f6r det sv\u00e5rare att f\u00e5 anst\u00e4llning, v\u00e4nner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan \u00e5terh\u00e4mta sig efter psykisk oh\u00e4lsa. Det visar resultatet av en befolkningsunders\u00f6kning som Folkh\u00e4lsomyndigheten har genomf\u00f6rt.<\/p>\n Patientregistret best\u00e5r av uppgifter om slutenv\u00e5rd och specialiserad \u00f6ppenv\u00e5rd. Andel av olika \u00e5ldersgrupper som har besvarat den nationella folkh\u00e4lsoenk\u00e4ten, 2004\u20132022. Samlad statistik om suicid, suicidf\u00f6rs\u00f6k och suicidtankar i olika grupper i befolkningen. Utvecklingen presenteras \u00f6ver tid och variationer \u00f6ver \u00e5ret redovisas. Vi har samlat ett flertal datak\u00e4llor d\u00e4r du kan ta fram egen statistik \u00f6ver psykisk h\u00e4lsa och suicid.<\/p>\n M\u00e4n kan dock uppvisa delvis andra symtom p\u00e5 depression \u00e4n kvinnor, s\u00e5 som substansberoende, risktagande och bristande impulskontroll (39). H\u00e4r redovisar vi statistik om sj\u00e4lvrapporterade besv\u00e4r av \u00e4ngslan, oro eller \u00e5ngest, s\u00f6mnbesv\u00e4r, stress och allvarlig psykisk p\u00e5frestning. F\u00f6r m\u00e5ttet allvarlig psykisk p\u00e5frestning finns fastst\u00e4llda gr\u00e4nsv\u00e4rden, som anger n\u00e4r en person skulle kunna uppfylla kriterierna f\u00f6r n\u00e5got psykiatriskt tillst\u00e5nd (25).<\/p>\n F\u00f6rdjupade analyser av suicid ibland 15\u201329-\u00e5ringar visar dock att \u00f6kningen enbart har skett i \u00e5ldern 20\u201329 \u00e5r och inte bland 15\u201319-\u00e5ringar (30). Mellan 2021 och 2022 har antalet suicid minskat i \u00e5ldersgruppen 15\u201329 \u00e5r, fr\u00e5n 237 till 184 stycken. En liknande minskning syns i \u00e5ldersgruppen 18\u201329 \u00e5r, men inte bland 30\u201344-\u00e5ringar. Ett annat s\u00e4tt att presentera suicidstatistik \u00e4r att st\u00e4lla antalet suicid i relation till den totala d\u00f6dligheten i olika \u00e5ldersgrupper. Utifr\u00e5n detta perspektiv \u00e4r suicid en framtr\u00e4dande d\u00f6dsorsak bland de yngsta. I \u00e5ldern 15\u201329 \u00e5r dog totalt 675 personer 2022, varav 184 dog av suicid.<\/p>\n Prim\u00e4rv\u00e5rden, \u00e4ldreomsorgen och kommunal h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd har viktiga roller i det. I patientregistret finns uppgifter om hur m\u00e5nga som har v\u00e5rdats f\u00f6r suicidf\u00f6rs\u00f6k eller andra avsiktligt sj\u00e4lvdestruktiva handlingar. I registret g\u00e5r det inte att skilja mellan de som har v\u00e5rdats med eller utan suicidavsikt eller analysera grupperna var f\u00f6r sig. Andel m\u00e4n och kvinnor i olika \u00e5ldersgrupper med god eller mycket god sj\u00e4lvskattad h\u00e4lsa, 2022.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5rets l\u00e4gesrapport V\u00e5rd och omsorg f\u00f6r \u00e4ldre Den v\u00e4nder sig fr\u00e4mst till personal som arbetar inom heldygnsv\u00e5rden i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men passar alla yrkesgrupper som arbetar med psykiatrisk tv\u00e5ngsv\u00e5rd av barn och unga. Rapporten \u00e4r ett v\u00e4rdefullt kunskapsunderlag f\u00f6r yrkesverksamma inom psykisk h\u00e4lsa, suicidprevention samt j\u00e4mlikhets- och r\u00e4ttighetsfr\u00e5gor p\u00e5 kommunal, regional och nationell … Continue reading Psykisk h\u00e4lsa statistik_<\/span> \n